Grytbitar?

När ingen mat är planerad får man improvisera i butiken. Så blev det idag. Och eftersom vi bägge av någon anledning var sugna på kött fick det bli det. Grytbitar närmare bestämt. Jag tror aldrig jag köpt grytbitar förut, för jag vet nog inte hur de ska tillagas. Som vi gjorde idag blev nämligen gott, fast konsistensen... segt som tuggummi. Kanske blir det alltid så med grytbitar eftersom köttet är lite trist kvalitet? Eller också borde man kokat det i nån slags vätska för att få det mörare? Jag vet inte. Men vill man ha mört kött ska man nog inte göra som vi gjorde, nämligen...

...bryn grytbitarna, sänk värmen och stek klart på lägre värme. Efter några minuter, tillsätt ett par grovhackade paprikor, en överbliven choritzokorv och ordentligt med syltlök. Tillsätt sedan en burk cream fraiche - karl-johan, timjan och citron. Värm alltihop och servera med ris. Vi hade köpt en ny risblandning med ris blandat med quinoa. Lite lyxigt att köpa blandningen färdig kanske, men helt klart en bra idé att inspireras av. För det ser onekligen lite trevligt ut med prickar i riset.

Sedan, ät och njut. För smaken är god. Men var beredd på att tugga ordentligt!

Frågan som kvarstår är dock, hur tillagar man grytbitar på bästa sätt?

3 kommentarer:

  1. Du har ju gjort hederligt gojs! Till det duger inte grytbitar. Grytbitar ska kokas läääänge - gärna i en flaska gott rödvin.

    SvaraRadera
  2. J har helt rätt. Grytbitar är inte gorda av oxfilé utan nå´t segare kött. De kan bli jättegoda om de får puttra typ 40-50 minuter beroende på hur stora man gör dem. Försök igen med dessa råd.

    SvaraRadera
  3. Jo, en lite förfinad variant av gojs kändes det som. Förfinad eftersom vi hade sån där lyxcremefraiche med karl-johan-smak, och grytbitar då. För det har jag aldrig haft i gojs förut... av en anledning insåg jag alltså. Grytbitar gör sig inte i snabbmatlagning.

    Får kanske testa koka länge i rödvin nån gång och se hur det blir. Eller inte. Tycker grytbitar (109 kr/kg på mitt ica) var hutlöst dyrt för det köttet man fick. Nä, tacka vet jag köttfärs.

    SvaraRadera